torsdag 6 december 2012

6 december

Man kan lika gärna kolla på ett tjugotal skyskrapor för att se vädrets och ljusets växlingar som på havet. Soluppgången är ofta fantastisk. Tänk va, ändå, att den går upp varje dag. Att jorden fortsätter att snurra och rotera, att hela grejen fortsätter att fara genom rymden utan att krocka med andra grejer.
Man kan undra hur länge det varar.

Idag blir det bokplock här. Nä, det är inte en liten fånig rubrik där tre svenska böcker som kommit i pocket får betyg i en skala mellan ett och sex. Tärningsprickar.
Förresten, varför har svenska betygssystem alltid så få betyg?
Här kör de tjugogradig skala. De tycker att det blir mer precist.
Verkar ju i och för sig också knasigt, på sitt sätt.

Jag menar helt enkelt att jag ska ställa in böcker i de hyllor jag igår borrade upp. Motsvarande en och en halv billy. Vi har enheten billy här, vilket fick barnen att skratta ihjäl sig. De började mäta allt i billys. Hur mycket strumpor har du? En tredjedels billy.
Annars spelar pojkarna minecraft. Eller spelar och spelar, de bygger hus i minecraft och en son föreslog självmant att han skulle rita upp får lägenhet (med billys) i spelet. Men väggarna är ju en meter tjocka! tjoade jag.
Jomen, jag kan byta skala, sa han. Jag kan göra en meter till en decimeter, det är så de har byggt Eiffeltornet och Notre Dame i minecraft, sa han. Och den där borgen i Sagan om ringen, vad den nu hette.
Jag fattar i och för sig tjusningen med minecraft. Man kan bygga allt. Det är som lego men man har tillräckligt med bitar för att bygga då Notre Dame. Man behöver inte begränsa sig till enplansvillor med garage, vilket var vad jag kunde åstadkomma med mina bitar som barn.

Jag tror att en hel del dataspel är bra för barnen. Hörs,

Inga kommentarer: